Häromdagen kom Uppdrag Gransknings program om andelen utrikes födda som döms för våldtäkt. Mycket kraft har lagts på att kritisera UG för valet att fokusera på just detta ämne så här två veckor före valet. Det har sagts att det kommer att gynna SD, eftersom de kopplar sexuellt våld just till utländska förövare. Även om jag kan se en del problem med UG:s granskning så delar jag inte denna uppfattning.

Som många redan vet så har jag en i grunden mycket positiv syn på statistik – det är i själva verket ett av de mest kraftfulla instrument som finns för att motverka fördomar och illasinnade rykten av olika slag. Jag har också ägnat betydande tid och kraft åt att lägga fram korrekta siffror – särskilt när det gäller våldsbrottslighet. Och jag tror inte att någon kan hävda att jag skulle gå SD:s ärenden i detta.

Jag tror till och med att tidigare beslut att inte redovisa all kunskap kan vara farligt. Myterna på det här området är starka och lever sitt eget liv.

Hela bilden måste redovisas

Samtidigt måste hela bilden redovisas. Uppdrag Granskning fokuserade på de 843 män som dömdes för våldtäkt 2012 – 2017. Men hur många kvinnor var det totalt som utsattes under denna period? Vad vet vi om det så kallade mörkertalet? Vi som startade metoo-gruppen #allavi för tio månader sedan vet numera en hel del. Vi har drygt 55 000 kvinnor som medlemmar. Kvinnor som antingen har egna erfarenheter eller har en närstående som har egna erfarenheter av sexuellt våld. Tusentals vittnesmål har vi fått in – fruktansvärda skildringar av hur det sexuella våldet kan finnas överallt.

Det unika med vår grupp är att vi samlar kvinnor från alla delar av samhället. Inte bara kvinnor i en viss bransch eller från en viss plats. Vi har kvinnor som är födda inrikes och utrikes, unga flickor och äldre kvinnor och ur alla socioekonomiska grupper. Det gemensamma är deras erfarenheter och en längtan efter att få berätta för andra som förstår och lyssnar. Och jag kan meddela att föreställningen att metoo har upphört i Sverige inte kunde vara felaktigare.

Om vi ska söka mer samlade uppgifter om hur stort mörkertalet är får vi gå till BRÅ:s trygghetsundersökningar (NTU). Under perioden 2011 – 2016 skedde drygt två miljoner sexualbrott i Sverige – 2 199 000. Mellan 29 och 49 % av dessa uppgavs vara våldtäkt, dvs någonstans mellan 638 000 – 1 078 000.

Siffrorna är naturligtvis approximativa, ändå är de uppseendeväckande. Om vi utgår från medelvärdet så får vi fram en siffra på antalet våldtäkter under perioden på ca 858 000 våldtäkter.

En promille döms

Om vi till detta lägger informationen från Uppdrag Granskning om antalet våldtäktsmän som dömdes under motsvarande period – 843 män – så ser vi att andelen domar motsvarar en promille av antalet våldtäkter.

En promille. Denna siffra är ännu mer uppseendeväckande.

Det vi av siffrorna vet är också att ett mycket litet antal av alla våldtäkter ens blir polisanmälda – 39 040 under åren 2012 – 2017. Detta var 4,5 % av alla våldtäkter som skedde enligt NTU. Av dessa polisanmälningar ledde drygt 2 procent till fällande domar. Dvs en promille av alla våldtäkter enligt NTU leder till att en våldtäktsman blir dömd.

Med dessa siffror kan vi dra flera slutsatser:

  1. Om vi enbart vill säga något om de 843 män som faktiskt blev dömda för våldtäkt så har vi exakta siffror när det gäller andelen inrikes och utrikes födda.
  2. Om vi vill säga något om de 39 040 polisanmälda våldtäkterna så vet vi idag bara det totala antalet.
  3. När det gäller mörkertalet så vet vi att det är oerhört stort. Det vore djupt ohederligt att utifrån siffrorna i UG dra några som helst slutsatser om de 819 000 våldtäkter som aldrig blir polisanmälda.
  4. Vi vet att den typiske våldtäktsmannen är just en man. 

Här är genomgången av det statistiska läget och vår nuvarande kunskap när det gäller hur många som våldtas, hur många våldtäkter som polisanmäls och hur många våldtäktsmän som döms. Av dessa 843 dömda våldtäktsmän anges här var de är födda:

Vi behöver mer forskning – inte mindre

Det är enligt min uppfattning självklart att vi behöver betydligt mer forskning kring detta. Vi behöver mer – inte mindre forskning.

Vi måste våga ta itu med det som kom fram i spåren av metoo i Sverige. Till skillnad från de flesta andra grupper inom metoo i Sverige fortsätter #allavi och vittnesmålen fortsätter strömma in. Tusentals kvinnor fortsätter berätta om det mest smärtsamma de har upplevt. Även i vår grupp är det ett litet fåtal som har polisanmält.

Jag förväntar mig – tillsammans med medlemmarna i #allavi – att frågan om det sexuella våldet lyfts upp från frågan om de 427 utomeuropeiska män som under 2012 – 17 dömdes för våldtäkt. Det är nämligen inte bättre att bli våldtagen av en svensk man än av en utlänning. Hundratusentals utsatta kvinnor kräver åtgärder.

Vi behöver rejäl forskning kring sådant som varför så få våldtäkter polisanmäls och varför så få av de polisanmälda fallen går till rättegång och varför ännu färre leder till fällande dom. Den kulturella faktorn lyftes fram i Uppdrag Granskning. Och den är viktig – vilka attityder hos dem som våldtar gör att de våldtar? Vilka mönster finns? Men det handlar långt ifrån bara om kulturer från andra delar av världen. Våldtäkt är också ett svenskt fenomen med djupa rötter. Och vi behöver rejäl forskning kring vad det är i de manliga värderingarna och den manliga kulturen i Sverige som fortsätter att skapa våldtäktsmän.

Hittills i valrörelsen har den oerhört stora folkrörelse som var och är metoo i Sverige lyst med sin frånvaro. Det beror inte på att flickor och kvinnor numera slipper att utsättas för detta våld. Det pågår ständigt – på krogen, på jobbet och i hemmet. Detta omfattande sexuella våld borde vara en stor fråga i valrörelsen. Det är en källa till ohälsa och för tidig död, till ett mångårigt lidande för hundratusentals kvinnor i vårt land. Det handlar om en samhällsepidemi.

Att en promille av alla våldtäkter i Sverige leder till fällande dom är förfärande. Det är min främsta slutsats av min granskning.

Maria Robsahm, 24 augusti 2018


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Relaterade inlägg

Arkiv

”Vilka ska ni då lyssna på när alla vittnen är borta?”

”Om ni nu inte lyssnar på oss, som har överlevt Förintelsen och upplevt hatets och våldets yttersta konsekvenser, vilka ska ni då lyssna på när alla vittnen är borta?” /Emerich Roth Den kvardröjande känslan är Läs mer…

Arkiv

”Jag skiter i vad folk tycker om mig”

Intervju med Margareta Gunsdotter, Jimmie Åkessons svärmor. ”Jag har inte pratat om det här sedan det hände. Det här kapslades in. När det här började komma upp till ytan igen så kände jag hur hårt Läs mer…

Arkiv

”Jimmie Åkesson belönade den som utsatte hans sambo för våldtäktsförsök”

Detta mina vänner är inget mer eller mindre än en politisk bomb.   ”Jimmie sopade allt under mattan. Han reagerade inte utan belönade den man som hans egen sambo hade anklagat för våldtäktsförsök.” I en Läs mer…